29/08/2026
Du är engagerad, det är coolt, sa en kompis härom dagen. Är jag? Jo men det stämmer nog. Jag slängde ett öga bakåt i tiden för att förstår hur det gick till.
För några år sedan började det skava ordentligt. Det handlade om sådant som värmerekord, flygnorm och allmänt osköna beteenden gentemot naturen.
Men vad kunde lilla jag göra och vem skulle jag prata med om allt, om konsumtion och energi och hur vi ska leva nu för att det ska funka att leva här för människor och djur även i framtiden?
Plus, om jag ska ha rätten att tycka eller känna något måste jag väl ha doktorshatt i både det ena och det andra? Leva hundra procent hållbart - eller vara tyst. Vilken lättnad det var de cirka fyra dagarna jag tänkte att Sverige är så litet, det spelar ju ingen roll vad vi gör, det är bara att köra på som vanligt.
Jag tog ett första steg och blev medlem i WWF. Sedan blev det ett medlemskap i Naturskyddsföreningen. Jag synade familjens sätt att leva i sömmarna och satte mål på max fem nya plagg per år. Jag förstod att det som gör störst skillnad är att organisera sig, så det fortsatte med ett medlemskap i Klimatklubben som jag hittat i allt sökande och läsande. Tydligen fanns det fler som jag. Och sen? Ja, vi lever i en demokrati där politiken påverkar de lagar som skrivs, så jag blev medlem i ett parti. (Fruktansvärt läskigt av nån anledning). I allt detta kunde jag också använda mina skills och kreativitet till något meningsfullt.
Som ni hör, det var ett slippery slope, från lätta till tunga droger.
Vad vill jag ha sagt med det här då? Att vara aktiv ger hopp, det är kul! Och coolt?
Hitta en person eller till och med ett gäng! Prata! Fråga!
Många droppar blir ett hav.
