25/06/2026
"Kirskålen sprider sig mycket värre än lupinerna, så varför är den inte invasiv? Det är helt ologiskt..."
Varför räknas inte kirskål som invasiv?
Eller åkerfräken, eller knölklocka, eller kvickrot, mfl....
Det är en vanlig fråga i olika trädgårdsforum.
Men invasiv betyder INTE spridningsbenägen.
Det krävs 3 saker för att en växt ska klassas som invasiv.
1. Den är främmande, inte inhemsk.
2. Den är spridningsbenägen.
3. Den skadar befintliga ekosystem.
Många av våra inhemska arter är spridningsbenägna och jobbiga ogräs, men de är en integrerad del av vår flora och skadar inte befintliga ekosystem. Tvärtom så är de viktiga för många av våra pollinatörer, som maskrosen.
Det är därför vi behöver skilja på främmande invasiva växter, och inhemska spridningsbenägna växter.
"Men om parksallat är invasiv, varför finns det inte med på den nationella förteckningen över invasiva arter?"
Eller häckoxbär, eller rönnspirea, eller klasespirea, mfl....
Den nationella förteckningen är INTE en lista över vilka växter som är invasiva och inte, utan ska ses mer som ett juridiskt dokument. Det är de växter som är i högst prioritet att bekämpa och begränsa, och därför måste regleras i lag. Det finns växter som är invasiva, men än så länge har lägre prioritet.
"Och varför står den som "mycket hög risk för invasivitet" på risklistan, om den redan är invasiv?"
Risklistan från Artdatabanken är just en riskbedömning, så alla växter anges i "risk". Även blomsterlupin som finns med på den nationella förteckningen över invasiva arter anges som "mycket hög risk för invasivitet".
Alla arter som anges som "mycket hög risk för invasivitet" kan med fog kallas för invasiva arter.